Byta kedja och drev på MC – rätt från start

Det märks oftast inte när drivpaketet börjar ge upp förrän hojen känns ryckig, låter mer än vanligt eller kräver justering oftare än den borde. Ska du byta kedja och drev mc är det därför smart att göra jobbet innan slitaget börjar påverka körningen, inte efter att något redan blivit dyrt eller irriterande.

För många förare är kedja och drev en sån där servicepunkt som skjuts upp ett par hundra mil för länge. Det fungerar tills det inte gör det. Ett slitet drivpaket ger sämre gång, ojämn kraftöverföring och i värsta fall onödigt slitage på andra delar. Byter du i rätt tid får du en hoj som går tystare, känns jämnare och är enklare att hålla rätt spänd.

När är det dags att byta kedja och drev på MC?

Det korta svaret är att det beror på hur du kör, hur du sköter kedjan och vilken typ av hoj du har. En touringhoj som mest går landsväg sliter ofta drivlinan lugnare än en supermoto, cross eller streethoj som får tätare accelerationer, smuts och hårdare belastning.

Det finns några tydliga tecken. Kedjan kan ha stela länkar, ojämna partier eller behöva efterspännas ofta. Bakdrevet kan få spetsiga eller krokiga kuggar i stället för en jämn profil. Framdrevet brukar slitas snabbare än många tror, och eftersom det sitter mer dolt missas det ofta vid kontroll. Ser ett drev trött ut är det sällan läge att bara byta den ena delen och hoppas på det bästa.

En annan signal är hur hojen känns under belastning. Om drivningen upplevs hackig när du rullar på gasen, eller om kedjan har tydliga tighta och lösa partier när du roterar hjulet, är det ofta slut på paketet. Då hjälper det inte mycket att smörja en gång till.

Byta kedja och drev MC – varför hela paketet ska bytas

Det vanligaste misstaget är att bara byta kedjan eller bara bakdrevet för att spara pengar. I praktiken blir det ofta dyrare. En ny kedja som går mot slitna drev nöts snabbare direkt, och ett nytt drev tillsammans med en gammal utdragen kedja får inte rätt kontakt mellan kuggar och länkar.

Kedja, framdrev och bakdrev slits ihop som ett system. Därför ska de normalt bytas samtidigt. Det är särskilt viktigt om du redan ser tydliga slitspår eller om du inte vet hur länge nuvarande delar gått. På samma sätt som man inte monterar ett halvt bromsjobb och hoppas på jämn känsla, är det klokt att tänka komplett även här.

Det finns undantag, men de är få. Har du mycket låg körsträcka på två av delarna och en tydligt skadad tredje del kan det i vissa fall gå att byta separat. Men då ska du vara säker på läget, inte chansa.

Välj rätt kedja och drev för din hoj

Rätt dimension är första steget. Kedjebredd, delning och antal länkar måste stämma med modellen eller med den utväxling du tänkt köra. Här är det lätt att hamna fel om man blandar mellan originalspecifikation, tidigare ägares ändringar och eftermarknadsdelar utan att kontrollera vad som faktiskt sitter på hojen.

Sedan kommer material och användning. Kör du mest gata och vill ha lång livslängd är en tätad kedja, till exempel O-ring eller X-ring, nästan alltid rätt väg. Den kostar mer än en enkel kedja men håller normalt längre och kräver mindre underhåll. För cross och vissa tävlingsapplikationer kan andra kompromisser vara rimliga, där lägre vikt eller lägre rullmotstånd väger tyngre än maximal livslängd.

Dreven spelar också roll. Stål håller längre och passar bra för vardagskörning och touring. Aluminium sparar vikt men slits snabbare, särskilt på starkare hojar eller vid hård körning. En del vill kombinera stål fram och aluminium bak för att hitta en balans, men även det beror på användningen. Det finns inget magiskt val som passar alla.

Om du dessutom funderar på att ändra utväxling ska du tänka ett steg längre än bara känslan i acceleration. Fler tänder bak eller färre fram ger rappare respons, men också högre varv vid landsvägshastighet. Det kan vara rätt för vissa byggen och fel för andra. Är du nöjd med hur hojen går i dag är originalutväxling ofta det tryggaste valet.

Innan du monterar – kontrollera mer än själva drivpaketet

När du ändå har isär bakpartiet är det läge att titta på resten. Kedjesläpa, kedjestyrare, drevbultar, låsbricka på framdrevet och bakhjulslager är typiska delar som kan visa sig vara sämre än man trodde. Det gäller särskilt på äldre hojar eller maskiner som gått i smuts och väta.

Titta också på kedjelinjeringen. Om bakhjulet stått snett, eller om justerskruvarna inte stämmer sida till sida, kan ett nytt drivpaket börja slitas fel direkt. Många stirrar sig blinda på markeringarna på svingarmen, men de är inte alltid exakta. Har du möjlighet är det bättre att kontrollera noggrant än att lita blint på en skala.

Det här är också ett bra tillfälle att göra rent ordentligt runt framdrevet. Där samlas ofta en kompakt blandning av gammalt fett, kedjespray och vägsmuts. Ser det illa ut där inne har hojen ofta mått bra av lite mer omtanke än den fått.

Montering utan genvägar

Själva bytet är inte komplicerat för den som är van att skruva, men det är lätt att missa detaljer. Framdrevet sitter ofta hårt och ska lossas och dras med rätt metod. På vissa modeller behöver muttern lossas innan kedjan tas bort för att hålla emot bättre. Låsbrickor eller låsbleck ska inte återanvändas slentrianmässigt om de redan gjort sitt.

Bakdrevet ska monteras rent och jämnt, och bultarna ska dras med rätt moment. Kedjan ska sedan kapas till rätt längd om den inte redan är färdig anpassad. Har du nitlås behöver det pressas och nitas korrekt. Där ska man vara ärlig mot sig själv – saknar du rätt verktyg är det bättre att låna, köpa eller lämna bort jobbet än att chansa med ett dåligt lås.

Efter montering kommer det som många slarvar med: rätt kedjespänning. För hårt spänd kedja är lika fel som för lös, ibland värre. Kedjan behöver spel för att arbeta genom fjädringsrörelsen. Exakt mått skiljer mellan modeller, så här är verkstadshandbok eller tillverkarens data viktigare än kompisens tumregel.

Glöm inte heller att rotera hjulet och kontrollera hela varvet. Kedjan kan ha en tajtaste punkt, och det är där du ska utgå när spänningen ställs.

Vanliga fel som gör att nya delar slits i förtid

Det är sällan materialet i sig som är problemet. Oftare handlar det om underhåll eller montering. En kedja som går torr, för hårt spänd eller snett justerad kommer inte att leva länge oavsett märke. Samma sak gäller om man blandar slitna komponenter med nya eller ignorerar glapp i lager och drevfästen.

Översmörjning kan också ställa till det. Det låter konstigt, men för mycket kladd drar åt sig smuts och bygger snabbt en slipande gegga. På gata är regelbunden rengöring och lagom smörjning viktigare än att duscha på maximalt med spray. För cross och grus blir den balansen ännu viktigare. Vill du slippa en massa kladd på bakhjul och sving så kan vi varmt rekommendera Maxima Chain Wax. Spraya på lagom mycket på en ren kedja kvällen innan hojen ska användas, så kommer kedjan att ha en tunn torr vaxhinna när du ska ut och köra.

Ett annat klassiskt fel är att inte efterkontrollera. Ett nytt drivpaket sätter sig. Därför är det klokt att kontrollera spänning och allmän känsla efter de första milen. Inte för att något ska vara dåligt, utan för att nya delar behöver följas upp.

Ska du göra jobbet själv eller lämna in?

Kan du skruva och har rätt verktyg är det här ett jobb många klarar hemma i garaget. Det sparar pengar och ger bättre koll på hojen. Samtidigt är det ingen prestige i att lämna bort jobbet om du är osäker på nitning, momentdragning eller modellens specifika lösningar.

Det som avgör är egentligen inte hur avancerat jobbet ser ut, utan hur noggrant det blir gjort. Ett korrekt monterat standardpaket håller bättre än ett dyrt paket som satts dit på chans. För många förare är den bästa vägen att köpa rätt delar från början och sedan välja montering efter egen nivå.

För den som vill slippa gissa är det en fördel att handla från en specialist som kan hjälpa till med modellanpassning, det gäller Suzuki och andra fabrikat eller om hojen redan ändrats från original. Det sparar tid, och framför allt sparar det felköp.

Vad kostar det att byta kedja och drev på MC?

Priset varierar med hojtyp, kvalitet på delarna och om du gör jobbet själv eller på verkstad. En enkel jämförelse på inköpspris säger därför inte allt. En billig kedja kan bli dyr om den kräver tätare byten, medan ett bra komplett kit ofta ger bättre totalekonomi över tid.

Det gäller att räkna rätt. Livslängd, passform och hur du använder hojen väger minst lika tungt som prislappen på hyllan. Kör du mycket är det nästan alltid bättre att köpa delar du litar på än att jaga lägsta pris på ett drivpaket du snart måste byta igen.

Om du står inför att byta kedja och drev mc, tänk inte bara på att få dit nya delar. Tänk på att få rätt delar, rätt monterade och rätt justerade. Det är där du märker skillnaden varje gång du släpper kopplingen och hojen bara går som den ska.